Likabehandling och icke-diskriminering

Det finns flera skäl till att diskrimineringsrätten uppfattas som svårtolkad. Ibland misstolkas till och med grundläggande principer. Att göra diskrimineringsjuridiken mer lättförståelig - det ser vi som en viktig utmaning.

Diskrimineringsjuridiken värnar de mänskliga rättigheterna. Lagstiftningen bygger dock inte på en generell rättviseprincip. Diskrimineringslagen erbjuder skydd för individer på grund av deras anknytning till en diskrimineringsgrund. Antalet diskrimineringsgrunder har successivt kommit att utvidgas. Den svenska diskrimineringslagen värnar sju grunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Ett annat särdrag är att diskrimineringslagen ger uttryck för två olika rättviseprinciper. Den ena principen handlar om lika rättigheter och möjligheter. Den andra principen bygger på likhet i relation till uppnått resultat.

Vissa av diskrimineringslagens grundläggande begrepp har uppfattas som svåra att hantera i förhållande till svensk rättstradition. Ett sådant exempel är samspelet mellan kollektivavtalssystemet och principen om lika lön för likvärdigt arbete.

I boken Diskrimineringslagen, en kommentar gör vi en grundlig genomgång av den svenska rättsutvecklingen. Vi uppfattar rättsområdet som mycket dynamiskt. Den första upplagan utkom i juni 2010. Sedan maj 2015 finns den andra upplagan i bokhandeln. I januari 2017 utkom ett supplement till andra upplagan som beskriver förändringarna av lagens aktiva åtgärder.


Eberhard Stüber

Eberhard Stüber, jur kand. Adjunkt vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Undervisning i diskrimineringsrätt, allmän avtalsrätt, arbetsrätt, hyresrätt, konsumenträtt, straffrätt och offentlighet & sekretess. Konsultuppdrag främst med inriktning mot arbetsrätt, diskrimineringsrätt och lönefrågor.

Utförlig presentation

Susanne Fransson

Susanne Fransson, juris doktor och docent i rättsvetenskap, lektor vid Göteborgs universitet. Fokusområden för forskning och undervisning är arbetsrätt, diskrimineringsrätt, lönefrågor och socialrätt. Utför sakkunnigutlåtanden vid tvister i domstol gällande diskrimineringsjuridik.

Tillsammans med bl.a. Johannes Lunneblad pågående forskning om Brottsplats skola: Förrättsligande av unga som offer och förövare i skolan. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet under åren 2016-2019.

Utförlig presentation